Hösten kan vara färgstark och vacker, men när det kommer till vädret, går vi turbulenta tider till mötes.
Höststormarna sätter in, nätterna blir kallare, och många av oss bävar för vintern, speciellt de som är vädersjuka. Uttrycket ”att känna det på gikten” är kanske bekant, och den kalla årstiden förstärker krämpor i stela leder och värkande muskler.
Det är inte en myt att människor får årstidsbunden depression i ordets rätta bemärkelse. Även om forskarna och läkarna är oense i vilken utsträckning vädret kan göra oss sjuka, är de flesta enade kring att vädret påverkar sjukdomar som astma och allergier, reumatism, olika ledsmärtor och fibromyalgi.
Vissa hävdar också att migrän, huvudvärk, olika hjärtsjukdomar och blodtrycket påverkas av vädret. Vårt psyke är också känsligt för väder och vind. Långa perioder av lågtryck gör många nedstämda, irriterade och deprimerade. Känsligheten för väder ökar med åldern. Människor som lever i områden med fuktigt, rått och ständigt växlande väder, befinner sig särskilt i riskzonen.
Varierande symptom
Fysioterapeuten och akupunktören Gaute Mehl är övertygad om att vårt tuffa klimat kan göra oss sjuka, och flera av hans patienter uttrycker följande:
– De flesta vädersjuka upplever symtom i övergången mellan högtryck och lågtryck. Anledningen är att det tar tid innan kroppen anpassat sig till det förändrade lufttrycket. Luftfuktigheten är också av betydelse. Personer som reagerar på detta, svarar ofta med diffus smärta. Andra får svullna och stela leder. Människor känner sig tunga både fysiskt och mentalt. Som regel, anpassar vi oss till klimatförändringar utan att bli sjuka, men det finns tillfällen då vi är mer sårbara, såsom vid sjukdom, stress, trötthet eller brist på sömn.
Vind kallas ”spjutspetsen för alla sjukdomar” och kan bidra till att förvärra sjukdomstillstånd. Observera även att fartvind, hårtork och luftkonditionering kan ha samma effekt.
Värme påskyndar kroppens funktioner. Patienter som drabbas av alltför mycket värme kan uppvisa symptom som inflammerade leder och brännande smärta. Precis som vind, angriper ofta värme övre delen av kroppen, vilket kan leda till huvudvärk. Därtill kommer mentala förändringar såsom ökad agitation, irritabilitet och aggression.
Vid kyla känns ofta smärtan som djup och intensiv eller stabil och lättare att definiera. Exempel på tillstånd kopplade till kyla, är muskel och belastningsskador på skelettet.
Elektriska spänningar
Øyvind Johnsen vid Meteorologiska institutet tvivlar inte ett dugg på att den elektriska spänningen i luften, så kallade negativa och positiva joner, påverkar människor.
Vid lågtryck, laddas atmosfären med fler positiva joner än annars. Är den här typen av väder ihållande känner sig många människor deprimerade och nedstämda. Det förklarar också det engelska ordet för lågtryck: ”Depression” (depression):
– Vi kan dela upp vädersjuka människor i två grupper: de känsliga, som före, under eller efter en förändring i vädret, märker av eller känner väderomslaget. Den andra gruppen är överkänslig, och dessa individer blir helt enkelt sjuka med fysiskt och psykiskt lidande till följd av väderomslaget.
Kvinnor är mer känsliga än män, som producerar färre stresshormoner. I extrema fall, kan väderomslag utlösa blodproppar och hjärtinfarkt. Vid åskväder är det våldsamma spänningarna mellan marken och molnen. Det kan vara upp till flera hundra tusen volt i luften, och det är klart att man kan reagera på detta. Hår och hud blir ”elektriskt laddade” och en del människor upplever bokstavligen att håret reser sig, säger Johnsen.
Svåra väderförhållanden
Svensk forskning visar att var tredje person är påverkas av säsongsväxlingar. Den svenska meteorologen Martin Ehde har under många år tagit årstidsbunden depression på allvar och är bland initiativtagarna till intresseorganisationen Tre M, Medicin, Meteorologi och Människor, i Stockholm.
Här forskar meteorologer, läkare och andra yrkesgrupper om hur vädret påverkar människors hälsa. Ett intressant försök har gjorts, bland annat på svenska sjukhus där patienter med typiska symptom på vädersjuka fått ligga inomhus i rum med överskott av negativa joner. 75 procent av försökspersonerna kände sig bättre efter denna behandling.
Läkare i internmedicin, Olav Kåre Refvem, är också medveten om att väderförhållanden kan få folk att känna sig obekväma, få ledvärk eller huvudvärk.
Sömnlöshet, irritabilitet och spänning ligger i luften. Många, särskilt äldre personer, klagar över andnöd:
– Väderförhållanden kan även intensifiera sjukdomar. Detta gäller även för kronisk lungsjukdom, och vi har erfarenhet av att denna grupp av patienter tenderar att vara mer sjuk vid fuktigt, kallt väder och / eller genom temperaturfluktuationer. Hjärtsjuka klagar över hjärtklappning, smärta över bröstet och svullnad. Reumatiker får krämpor i lederna. Många av symtomen kan förekomma redan en till två dagar innan vädret förändringen kommer, säger Refvem, som på rak arm inte kan påvisa några forskningsresultat.
Hjälp i vardagen
Vädret kan vi inte göra någonting åt. Vi måste bara leva med det, men finns det hjälp att få för säsongsbunden depression? Tyvärr, har konventionell medicin lite att bidra med, men man kan prova alternativa behandlingsmetoder såsom joneterapi, magnetisk terapi eller akupunktur, som kan ha en särskilt god effekt på årstidsbundet depressiva människor.
Vissa har upplevt att ändrad kost eller intag av stora mängder C-vitamin, har gynnsam effekt. Detta bedömer en alternativ behandlare i varje enskilt fall. Människor som reagerar på elektrisitet i luften kan ha god nytta av att använda luftrensare.
Eftersom vi reagerar olika då vädret slår om, kommer vi också att svara olika på behandling. Gaute Mehl ger några enkla råd som kan hjälpa i vardagen:
• Har du ont i nacken och huvudet och har luftkonditionering, bör du se till att du inte är direkt exponerad.
• Gå inte ut med vått hår om det är kyligt eller kallt, och använda hatt om du är känslig för drag.
• Är du frusen av dig, bör du ha varma kläder i närheten när det rapporteras om att kallare väder är på ingång.
• Om du tenderar att vara varm, bör du se till att få i dig tillräckligt med vätska.
Akupunktur är bra för årstidsbunden depression
– Vi består av mer än 70% vatten, och vi vet att vatten är mycket lättpåverkat. Både ny och avtagande måne påverkar bland annat gravitationsfältet, därför är det inte konstigt att lågtryck och högtryck inverkar också på människor.
De flesta av oss påverkas av vädret i större eller mindre utsträckning, men inte alla är medvetna om att det är vädret som gör att vi känner oss deprimerade, trötta, får huvudvärk och ledvärk, säger Anne Marit Gröndahl, terapeut.
– Många av mina klienter behandlas av andra anledningar än årstidsbunden depression, men under behandlingen kommer det ofta upp att vädret påverkar deras hälsa. En dam klagade över att hennes gikt förvärrades vid väderomslag.
Anne Marit utför öronakupunktur och bekräftar att det är bra för dem som kämpar med årstidsbunden depression:
– Vi har en så kallad ”väderpunkt” i örat som kan behandlas med akupunktur. Jag använder detta som en värdefullt stödpunkt i samband med alla former av yttre påverkan såsom allergier, stress och årstidsbunden depression. Ofta inkluderar jag denna punkt i behandlingen, även om folk inte ber om det. Det ger harmoni och styrka, säger Anne Marit och visar på goda resultat.
Vad innebär det att vara årstidsbundet deprimerad?
Hanne Andersen, 44, vet vad det innebär att vara årstidsbundet deprimerad:
– Jag tvivlar inte på att vädret påverkar kroppen, och att vissa är mer känsliga än andra. Själv reagerar jag mest när vädret slår om från vackert till dåligt. Det går ut över humöret, och jag blir sjuk ca en dag i förväg. Det börjar värka i lederna, särskilt i fingrar och höfter. Jag har hela tiden så länge vädret kvarstår, säger Hanne.
– Jag mår bra utomlands då varmt och vackert väder är bäst för mig. Jag fungerar också bra när det är torrt och kallt väder under vintern. Kyla vind och rått väder är absolut värst. Även om luftfuktigheten kan vara hög utomlands gör det ingenting, eftersom det samtidigt är så varmt. Jag har upplevt förbättring efter bara två dagar utomlands och då inte längre behövt använda smärtstillande medel. Hemma tar jag smärtstillande varje kväll innan jag går till sängs.
Hanne har blivit sämre med åren. När ledsymptomen verkligen är starka, får hon kortisoninjektioner och sjukgymnastik. Hon gick också på kemoterapi i fyra, fem år, men det var inte bra för levern.
Hon försöker leva så normalt som möjligt, men handarbete, tvingades hon sluta med. För att göra livet lättare, vidtar hon vissa försiktighetsåtgärder:
– Träning i bassäng med 35 gradigt vatten är fantastiskt för mig. Jag försöker vara duktig med att komma ut och gå i skogen, och då är det viktigt att ha skor med bra dämpning. Jag är också noga med att klä mig ordentligt, även på sommaren, och använda vantar, säger Hanne, som medger att hon bävar för den långa vintern.